my year of rest and relaxation

Jahapp *trumvirvel* hur gick det med svampplockeriet då, från att komma upp i tid till att komma hem med livet i behåll?

Jo tackar som frågar! Vaknade alldeles för tidigt, och kom iväg ut i skogen och sen hem igen utan större trauman. Hittade massa svamp, lite älgkadaver (?!), slapp regn, såg bara en spindel men kom hem med en fästing. Uuuuh ryser. Men där i sitt naturliga habitat kan jag ta lite kryp, det är värre här hemma. Det var KBT for real att sitta och rensa svamp och så dyker det upp diverse sniglar & kryp & annat äckel. USCH! Dödade min första spindel i livet igår, det låter inte mycket för världen men man ska veta att det är en sinnessjukt big deal för den här. Det var bara en månad sen jag slängde en jacka på marken som absolut inte var min pga spindel. Och det är fan inte för att jag inte vill se dem döda, hallå, folk har helt sinnessjuk vardagsmoral men det är tydligen en grej att "släppa ut spindlar"? Jag hade gjort det enbart för att jag inte vill ha med dem att göra på något sätt över huvud taget. Ett dödande kräver en viss kontakt liksom. Självbevarelsedrift/egoism i sitt esse. 
 
Man är ju ett betongbarn in i hjärta och själ. Men det var fint i skogen. 
 
På tal om habitat. Hitta en drygare person i bänkpressmode I'll wait. 
 

Need you defenceless, dependent and alone

Livin my best life over here va. Mhmm låt mig berätta. Jag jobbar, lyfter, läser, äter, gosar i min nya gröna fleece och sover. Ursäkta för så otroligt tråkigt liv men jag orkar inte eftersöka något annat mer spännande. Vad är alternativet? Come and get me, för med det här sagt, be my guest to spice up my life, jag välkomnar all input. MEN tills nån gör det så är jag fullkomligt nöjd och lycklig med min oerhört stillsamma trygga tillvaro. Fan vad jag älskar att sova? Återhämtning? Tryggheten under en filt eller ett täcke? Så deppigt. Men det har absolut seglat upp som en favoritaktivitet. Hemmets trygga vrå for the win. 
 
Den här veckan har jag hittat tillbaka till taking back sunday, bänkat 60 kg x 3 fyra gånger, lagat en helt amazing carbonara och blivit leggad tre gånger. Vad i hela fucking friden. Det var kul första gången, och jag blev ju lillsmickrad och så när vakten utanför Paradiso skrek "91:a?! det kan man inte tro" men sen. VEM vill se ut som en liten skitunge när man är 30? Tror folk att jag har åldersnoja och aktivt försöker vara en Gen Z. Pinsamt. Dags att rota fram kavajen och stuva in min snobben Levis-tröja längst in i garderoben då eller vad :( det vill jag inte tbh.
 
 
Imorgon ska jag plocka svamp. Tar alltså ett djupt andetag och dividerar med mig själv men kommer fram till att det är värt det och ställer klockan.
Förväntar mig piece of mind (den enda riktiga valutan), solljus, natur och absolut fyra kilo ätbara svampar. Okej att jag tydligen ser ut att vara en liten barnrumpa men har absolut en gammal trött själ. 

Take my life dress it up

Hej heeeeeeej!
 
Det går tyvärr dåligt för mig att ta det lugnt. Är ambivalensens mamma. Jag har absolut noll problem att faktiskt ligga hemma i min soffa som en annan amöba och bara inte tänka en enda tanke och lata mig och gotta mig men så dras jag med i diverse kul.

Låt mig presentera min hjärna: Okej, EN öl på kontoret, som blir två, som blir häng med på beer pong som blir häng med och käka på Brillo som blir men nu ska vi till ett ställe som kräver en portkod och en hemlig sluss och kolla in i en övervakningskamera och det finns goda drinkar? Hallå? Klipp till promenad hem genom stan 02.03. Men jag var ändå mogen nog att säga STOPP OCH BELÄGG till mig själv när Spy bar kom på tal som nästa destination. Hade säkert varit sjukt roligt men återigen är jag ett stort fan av aktiviteten sova och natten rann ut om tid så att säga. 
 
Sympatiserar i alla fall med mitt 2020-jag som klagade på att ABSOLUT ingenting hände. Måste alltså nu kompensera och väga upp. Och det var i alla fall inte jag som åt av någon annan persons pasta och tvingades facea denna pinsamma sanning dagen efter på tunnelbanan. Så går det när man festar med barn.
 
När jag inte gör det gör jag memes på arbetstid. För jobbets skull alltså så ingen får för sig att jag är fett shady eller nåt. Har också anmält mig? Till ett maraton? Hallå? Hur mås det? Är on a roll med styrkelyften och så gör jag nåt sånt här. Inte för att jag inte pallar den träningen för motivation finns men att jag måste nalla på de tunga lyften from now on?:( den tanken slog mig lite för sent. Snyft.
 
Nåväl. Dags att sova <3 igen <3 kanske drömma någon alldeles för påtaglig dröm osvosv
 
 

And I still find it so hard to say what I need to say

Tjeeena!
 
Träffade min bästa kompis och passthison-kompanjon Jennifer idag. Vilket var en jävla befrielse pga det finns ingen som förstår mig så som hon men det är ju ett obvious statement. Vi sågs och efter fem minuter konstaterade vi båda att vi drabbats av ett mental state of 60 years old fast på olika sätt. Jag själv till exempel längtar enbart efter att få gå och lägga mig om dagarna, kanske läsa lite ur en bok på sin höjd och lägga ifrån mig allt vad digitalisering heter mellan 20.30 och 08.00. Jennifer sover 11 timmar per helg, löser melodikrysset och plockar svamp. Varsågod för info.
Jag gick förbi en butik som ligger typ 50 meter från mig men som jag inte besökt på åtta år. Såg en fleecetröja som jag blev totalt besatt av. Hade jag haft en boyfriend hade han garanterat haft tröjan jag såg, dock inte på sig för det hade jag haft, men nu har jag ingen boyfriend och inte heller någon UNDERBAR fleece. Gick hem och funderade några varv och beställde tröjan i fråga i söndags. Resteröds storlek M och den har jag hardcoretrackat sedan dess och när den levererades till mig blev det höjdpunkten för veckan (så här långt men konkurrensen är fan inte stenhård), alltså att hämta ut den idag och nu vill jag bara leva i den och mina soctights tills april är över? Meeen jaaaaa tack. Wannabe friluftsmänniska you rang?
 
Har eventuellt fastnat i en deppig fälla av att bara vilja tända ljus (snark) och ha öppet fönster och vara semifrusen och inte tänka en enda vettig tanke och bara sooooooova. Är en björnmamma i hjärta och själ, gå i idé är mitt enda purpose tror jag.
 
Jag VILL så mycket och har ambitioner, jag lovar och svär, men när det kommer till kritan ska det fan mycket till för att jag ska offra min tydligen mycket värdefulla tid på allt annat än marklyft, soffhäng, sömn och marmeladkokning för att göra någonting annat. Blir impad av ändå simpla analyser som sms:et nedan som konstaterar det uppenbara. Ska det vara så svårt?
 
 
 
 

Ingen som vet det som jag vet min hemlighet

Nu är den äntligen här, hösten, som man älskar. Man kanske är en basic bitch på det sättet men fan inte på det te och "mysiga kläder" och tända ljus-sättet. Nää, krispig luft, inga måsar (<3), fina färger, tempot går ner och precis lika mycket som jag bara ville göra allting i somras är den ultimata lyxen just nu att bara få hänga i min soffa och ta ikapp alla serier jag inte sett och bara sooooovaaaa. Mhmhmhmhmhmhmhm. Man kämpar på ändå, sett klart hela squid game den här veckan, stolt över att vara lite aktuell. Hann se den serie ni alla pratar om innan ni alla hann gå vidare i livet. PUH. Kämpigt.
 
Annars då? Firat min pappa 60 år på slott, hur flott. Och gjort äppelmarmelad som en annan wifey. 
 
 
Innan det drog jag en spontanare till Göteborg. Andra lång är tydligen Europas krogtätaste gata eller nåt? Imponerande. Grillade också korv på ett berg och slängde en jacka som inte var min på marken i ren förskräckelse på grund av en spindel på nyss nämnda jacka, i klassikst kvinnligt manér. Så ofärskämt. Men vad gör man inte i ren självbevarelsedrift. Jag hatar spindlar :( hjälp.
 
 
 
 

RSS 2.0