at your home while you're alone all alone

Vad himla bra det gick med min bloggstreak då. Skyller såklart på att inget händer så att det finns ändå inget att skriva om och det som eventuellt finns att skriva om vill jag inte skriva om på internet för en potentiellt oändlig publik. 
 
SOM OM.
 
Jag vet inte hur mycket man kan älta att INGENTING händer men det gör verkligen inte det. Hur tråkig människa kan man bli egentligen? Jag ägnar ganska mycket tid åt träningen och den går ändå sviiinbra just nu så jag lever lite för den men vägrar verkligen vara en person som tjatar om det. Fy fan. Men jag mår i alla fall sinnessjukt bra av den också, det håller verkligen humöret uppe (aktuell spaning, inte). Det är så man (jag) håller huvudet över vattenytan. Är en datadriven person som älskar mätbarhet varför min numeriska utveckling motiverar och imponerar på mig. Imponerar, men ja. 
 
Förutom det så sover jag, äter, scrollar, läser, jobbar och då & då hänga med Jennifer eller Nathalie och äter lite till och dricker lite vin. 
 
Igår var jag och Jennifer ute på Folkbaren för lite cava. Kan inte NOG betona hur nice det ändå är att bli leggad och att servitrisen ursäktar sig med "men ni måste ju bli leggade ofta ändå". Tack. Åldersnoja finns men dämpas.
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0