passthison

Jag har inte kommit ikapp verkligheten alls. Om en vecka åker jag och Nathalie till Thailand i drygt tre veckor (!!) och innan det har jag hunnit ta studenten. Är det verkligen så? Surrealistiskt känns det. Först en av livets milstolpar, i nästa stund är jag på andra sidan jorden.

På söndag ska jag åter igen regera på centralendonken. Söndagscomeback bland resenärer och Big Mac. Det är det här jag menar. Att jobba en söndag på centralen är det stereotypiska vanliga för mig. Det var Sofia och Söndagarna. Om en vecka finns det inget sånt vanligt mer. Eller öh, inte på de fem veckor som min semester sträcker sig i alla fall. Sen tisdag-lördag, så inga söndagar (:D) Men ändå.


Men bra känns det. WOHOOOO samtidigt som jag är lite rädd, mycket glad, mycket förväntansfull.