Och nu så är vi blå, så blå, så blå

Det här vågar man ju knappt erkänna. Men har blivit helt besatt av Hov1. Att några skitungar skulle blow my mind sådär med en fotbolls-em-låt? Otroligt. För det alltid skulle vara vi två
Och nu så är vi blå, så blå, så blå. Vem är jag.
 
Lyssnar på Hov1 once: börjar för första gången i livet snegla på killar som är en dag yngre än mig och neråt. 
 
Nåväl. Har redan siktet inställt på nästa sommar (...) då ska jag ha minst fyra veckors semester i rad. Kanske ska man vara sån och ta fem. SATAN vad jag BAAARA vill vara ledig. Tror inte jag är skapt för något annat? Sova, äta, träna, sola, sova, bada, äta, gå på aw, chilla, inte tänka, lyssna på Hov1 (Snälla Kent kom tillbaka. Det spårar ur).
 
Men man kanske borde leva mer i nuet också. 
 
Jag och Jennifer hade en så jäääävla trevlig kväll igår. Dog värmedöden som vanligt (det är 2021 men okej, AC någonstans i stockholm förutom på sats och på ica verkar STÖRT omöjligt) men ett glas naturvin på Ön räddade upp saker och ting. 
 
MMmm burrata, det är så gott att äta am i rite. 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0