no pain is forever

Har varit med på två sega stängningar i rad på jobbet, otålig som man är vill man ju bara mest iväg efter givet klockslag, särskilt fredag-lördag. Frågor på det?

Mhm och inatt drömde jag att jag var strandsatt på jobbet utan att kunna komma hem när vi stängt. Inte kunde jag ringa någon och inga bussar kom (vi snackar täby..)
Hur glad e inte jag att jag vaknade från den mardrömmen? Men så vaknade man också för att åka till jobbet igen. Livets ironi


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0