Yo haré mis deberes cuando pueda
Jag är nyss hemkommen från den härliga skolan. Som grädde på det smarriga moset hade jag och Emelie 45 minuters håltimme att slå ihjäl där på eftermiddagen.
Vi gick till ica där emelie köpte mazariner men hon orkade inte den sista och ingen annan ville heller ha den TROTS att hon snällt auktionerade ut den till diverse elever i B-korridoren på andra våningen som höll ut till sina sista (?) lektioner.
Men ingen var pepp så nu ligger mazarinen i papperskorgen istället. (Ingen hållbar utveckling! Låt inte mamma läsa det här, Jennifer)
Jag är inte helt på humör för att slå knut på mig själv i fyndiga formuleringar, som ju tydligen hör till i en blogg. Jag borde börja med uppsatsen i samhällskunskap men den är jag inte heller på humör för.
Men ni vet ju vad man säger - skjut inte upp till morgondagen vad du kan göra i övermorgon.
Jag misstänker starkt att jag omedvetet anammat det som livsmotto. Sista sekunden gillar jag!
Spank ju lejter.
// Sofia
Kommentarer
Trackback
